I väntans tider?
Jag vill gärna berätta massa om t.ex. när Flickan låg i magen...
Å så kommer jag på att det var inte så himla kul att lyssna på andra...
Skillnaden blir väl att jag bara berättar opartisk fakta...
inte sånt där känslosvammel...
För jag kan ju inte bara sitta tyst o vänta på att hon ska fråga något!
Hur skulle det se ut?